Svar

Man mäter inte effekter med resultatindikatorer, normalt sett. En resultatindikator kan ange vilket mått eller vilken klassificering som ska användas för att samla in utfallsdata i förhållande till ett effektmål. Sådana utfallsdata visar tillstånd eller förändringar men de säger inte så mycket om effekter. Påståenden om effekter förutsätter analyser.

Det är konstruktivt att skilja på faktiska och hypotetiska effekter. Påståenden om faktiska effekter brukar vara baserade på statistiska analyser eller fallstudieanalyser. Sådana effektanalyser förutsätter (bland mycket annat) att det finns variation i variabelvärdena hos utfallsdata, prestationsdata och data om andra påverkande faktorer. Påståenden om hypotetiska effekter är vanligtvis baserade på rimliga resonemang. Sådana resonemang kan antingen handla om vad som kan tänkas förklara redovisade tillstånd och förändringar eller vilka förväntade effekter som redovisade prestationer kan bidra till.

I årsredovisningen är det tillräckligt med rimliga resonemang om hypotetiska effekter. Det kan förvisso ses som ett mervärde när resultatredovisningen innehåller hänvisningar till analyser om faktiska effekter, om myndigheten har tillgång till sådana. Årsredovisningen ska bara inte betraktas som den primära rapporten för påståenden om faktiska effekter.

2023-01-26

Svar

Tidsförskjutningen mellan årets prestationer och långsiktiga effekter är vanligtvis inget problem. Med stöd av resultatindikatorer ska myndigheten redovisa utfallsdata i förhållande till effektmål. En sådan utfallsredovisning kan göras innan, under och efter prestationernas leveranser. Faktiska effekter behöver inte redovisas i årsredovisningen. Däremot ska myndigheten analysera det redovisade utfallet i termer av vilka tänkbara faktorer som kan ha bidragit till det. I den analysen kan historiska prestationer komma in i bilden. Med stöd av verksamhetslogik kan analysen också vara ett resonemang om vilka de förväntade effekterna kan bli efter årets prestationer.

2023-01-26

Svar

Det beror på. Om orsakssambandet är känt och säkert kan en prestation indikera en effekt. Ett exempel på det är minskad surhet i sjöar (effekten) som kan åstadkommas med en viss dos kalk per kubikmeter vatten (prestationen). Men eftersom det finns ganska få sådana kalkylerbara förhållanden mellan prestation och effekt bör prestationer i regel inte användas som resultatindikatorer för effekter. Resultatindikatorer är normalt till för att samla in data om utfall i målgrupper, samhället i stort eller naturen. Dessa utfallsdata kan sedan användas i effektanalyser, där man tar reda på om det blev effekter eller inte.

2023-01-26

Svar

I och med att årsredovisningen beslutas kan det beslutet betraktas som tillräckligt, förutsatt att det finns angivet i årsredovisningen vad myndigheten menar med ett stort antal ärenden.

Detta gäller särskilt när myndigheten anser att den i något ärendeslag handlägger ett för litet antal ärenden för att de ska vara poängfullt att redovisa styckkostnader där. Saknade styckkostnader i ett eller flera ärendeslag kan annars uppfattas som att myndigheten är inkonsekvent eller glömsk. Den myndighet som i varje ärendeslag redovisar både antal ärenden och styckkostnader har däremot underförstått besvarat frågan vad den menar med ett stort antal ärenden. Men för transparensens skull är det bra att alla myndigheter anger var gränsen är dragen för ett stort antal ärenden.

2023-01-26

Svar

Med totala intäkter och kostnader menas i första hand summorna enligt verksamhetsavsnittet i resultaträkningen. Det är de summorna som ska fördelas på verksamhetsområden eller motsvarande i resultatredovisningen. Summorna enligt uppbörds- och transfereringsavsnitten i resultaträkning kan fördelas på verksamhetsområden i resultatredovisningen, om sådana fördelningar bedöms vara väsentlig information i resultatredovisningen. Fördelningar av uppbörd och transfereringar ska dock inte alltid göras på samma sätt som för verksamhetens intäkter och kostnader.

För totala intäkter och kostnader enligt verksamhetsavsnittet i resultaträkningen gäller att de fördelas på varje verksamhetsområde i resultatredovisningen. I de fall summorna enligt uppbörds- och transfereringsavsnitten i resultaträkningen fördelas ska de bara fördelas på de verksamhetsområden i resultatredovisningen där verksamhet med uppbörd och transfereringar har bedrivits.

Man behöver också se till att de totala kostnader som fördelas på verksamhetsområden i resultatredovisningen kan grundas på dels direkta kostnader i kärnverksamheten, dels gemensamma kostnader för administration, stödverksamhet, lokaler med mera. Någon form av tidredovisning är till stor hjälp för det. De gemensamma kostnaderna sprids sedan ut på de olika verksamhetsområdena i resultatredovisningen enligt en fördelningsnyckel. För transfereringarna gör man inget sådant.

2023-01-26

Svar

All redovisning i resultatredovisningen där individbaserad statistik ingår ska delas upp efter kön. Det gäller inte bara styckkostnader utan även till exempel handläggningstider och ärendebalanser.

Ett grovt sätt att redovisa styckkostnader uppdelat per kön är att fördela kostnaden procentuellt utifrån respektive köns andel av det totala antalet ärenden. Fördelen med den metoden är att den är snabb och enkel. Nackdelen är att man riskerar att missa ifall myndigheten systematiskt lägger mer tid på de ärenden som rör det ena könet.

En perfekt rättvisande bild av styckkostnaden kräver en omfattande administration och ett ärende- eller tidredovisningssystem där handläggarna redovisar hur lång tid de arbetat med ett visst specifikt ärende. Det är sällan görligt. Ett tillräckligt bra underlag för hur styckkostnaden fördelar sig mellan könen kan man i stället få fram med en separat studie, där man låter ett urval handläggare göra en mer omfattande, könsuppdelad tidsrapportering för ett urval ärenden under en begränsad period.

När man vet ifall den nedlagda tiden per kön speglar antalet ärenden kan man vid behov gå vidare och analysera orsakerna till eventuella skillnader.

2023-11-02

Svar

Det finns inga närmare regler för det utöver ESV:s föreskrifter om resultatredovisningens tillförlitlighet. Däremot finns det en allmän standard för kvaliteten hos indikatorer (se valfri vetenskaplig metodbok). Enligt den standarden ska indikatorer ha god

• reliabilitet, vilket innebär att samma sak mäts och klassificeras på samma sätt oberoende av vem som gör det och när
• validitet, vilket innebär att måtten och klassificeringarna motsvarar de begrepp de avser mäta och klassificera
• ekonomi, vilket innebär att kostnaderna för måtten och klassificeringarna står i proportion till nyttan med dem.

Kvaliteten hos indikatorerna är något som nästan alltid kan diskuteras. Såväl departementsföreträdare som revisorer kan ha synpunkter på dem. Det som vilar på myndigheten är att vara transparent med eventuella brister och att göra de förbättringar som låter sig göras.

2023-01-26