Gå till huvudinnehåll

Fråga ESV

Utöver den vägledning ESV ger här på ESV Forum har vi även samlat några vanligt förekommande frågor och svar inom ett antal olika ämnesområden.

Hittar du inte vad du söker kan du skicka in frågor inom ESV:s områden till oss via vår webbtjänst Fråga ESV

Systemrelaterade frågor om Hermes ställer du via webbtjänsten Fråga ESV om Hermes.


Personalkostnader

Svar

När en anställd övergår till en annan myndighet utbetalas i regel sparade semesterdagar. Det händer dock att semesterlöneskulden överförs mellan myndigheter vid större verksamhetsövergångar eller i de fall det finns en överenskommelse mellan myndigheterna. Regeringen kan också ha beslutat att semesterlöneskulden ska överföras mellan myndigheter.

Vid överföring av semesterlöneskuld myndigheter gäller följande:

  • Semesterdagar som intjänats 2008 och tidigare ska överföras med semesterlöneskulden och med en fordran på statsverket. Ingen betalning motsvarande skulden görs.

  • Semesterdagar som intjänats 2009 och senare överförs med semesterlöneskulden och med en motsvarande betalning.

 

För anslagsfinansierade myndigheter

Semesterdagar intjänade 2008 och tidigare

Semesterdagar som är intjänade 2008 och tidigare är inte redovisade mot anslag. Det betyder att den övertagande myndigheten kommer att få ta dessa kostnader och belasta anslaget när dessa dagar så småningom tas ut. Detta enligt undantagsregeln till anslagsförordningen. Det är rimligt i sak, eftersom myndigheten i princip då får anslag för att betala ut semesterlönen. Regeringen kan dock besluta om avsteg från förordningen.

Semesterdagar intjänade 2009 och senare

Semesterdagar intjänade 2009 och senare har redovisats mot anslaget (enligt 12 § anslagsförordningen) när de intjänats. I praktiken redovisas kostnaderna mot anslag när semesterdagarna tas ut och månadslönen bokförs eller när semesterlöneskulden beräknas och bokförs under året. Beräkningen och bokföringen kan göras varje månad eller minst en gång om året. Vid överföring till annan myndighet bör därför myndigheten se till att redovisning mot anslaget är gjord för värdet av de semesterdagar som förs över.
Anledningen till att en betalning görs som är lika stor som skulden som ska föras över, är att myndigheten har fått medel till räntekontot (som tolftedelar) som motsvarar tilldelat anslag. Belastas anslaget så har också pengar på räntekontot ”reserverats” för kommande utbetalningar. Om dessa semesterdagar förs över till annan myndighet utan att motsvarande pengar följer med, fås en evig differens mellan utbetalda tolftedelarna till räntekontot och redovisat utfall mot anslag i posten Avräkning med statsverket. Myndigheten har redovisat mot anslag utan att motsvarande betalning har skett eller kommer att ske.

Vid överföringen är det också viktigt att lämna uppgifter om de två olika kategorierna av semesterdagar för varje person som övergår den mottagande myndigheten.

I redovisningsexemplen nedan sker överföringen av semesterlöneskulden mellan anslagsfinansierade verksamheter. Bokföring vid avgiftsfinansierad verksamhet kommenteras sist bland exemplen.

Hos den (givande) myndigheten från vilken semesterdagarna förs över ska värdet av de dagar som är intjänade 2008 och tidigare minska semesterlöneskulden och fordran med statsverket med samma belopp enligt följande:

Debet 2712 Upplupen semesterlöneskuld (S2714)
Debet 2714 Skuld för sociala avgifter på upplupen semesterlöneskuld (S2715)
Kredit 1780 ingående balans, fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag (S1780).

Värdet av de semesterdagar som är intjänade från 2009 och senare ska betalas till mottagande myndighet. Dagarna har redovisats mot anslaget, men utbetalningen har ännu inte gjorts. Redovisningen sker enligt följande:

Kredit 1910 Räntekonto (S1910), eventuellt via 2561 Skulder till andra myndigheter (S2561).
Debet 2712 Upplupen semesterlöneskuld (S2714)
Debet 2714 Skuld för sociala avgifter på upplupen semesterlöneskuld (S2715)

Beroende på myndigheternas olika lönesystem och avstämningsrutiner kanske inte direkt bokföring mot balanskonton är lämpligt. Alternativt kan bokföringen därför gå över relevanta kostnadskonton i resultaträkningen som debiteras. (Till exempel konton med S-koderna S4115, S4123 och S4125). I nästa steg krediteras då motsvarande konton när minskningen av semesterlöneskulden bokförs med de uttagna och utbetalda semesterdagarna.
 
Den mottagande myndigheten tar över och bokför balanserna som i ovanstående exempel men med motsatt tecken.

För avgiftsfinansierade myndigheter

Om överföringen avser semesterlöneskuld till eller från en avgiftsfinansierad verksamhet ska den bokföras i princip som i sista exemplet för dagar intjänade 2009 och senare.

2019-03-04
Svar

Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön mot en förmån.

Redovisning av löneväxling sker via lönesystemet och via lönefilen in i externredovisningen på samma sätt som för övriga lönehändelser. Vid löneväxling sänks den anställdes kontanta bruttolön och därmed beräknas lägre arbetsgivaravgifter, lägre avtalade sociala avgifter och ett lägre källskatteavdrag.

Redovisningen påverkas också av de leverantörsfakturor avseende löneväxlingen som kommer in till myndigheten. Det kan till exempel vara fråga om fakturor för städhjälp eller ögonlaseroperationer. Eftersom inköpen inte görs till myndighetens verksamhet utan avser den anställdes privata levnadsomkostnader har myndigheten inte rätt till kompensation för ingående moms. Hela fakturabeloppet, inklusive ingående moms, ska därför kostnadsbokföras i kontoklass 438 eller 439.

Löneväxling kan göras vid enstaka tillfällen eller fortlöpande. Anställda kan välja att sänka sin bruttolön, eller avstå från höjd lön, mot att istället erhålla en skattepliktig eller inte skattepliktig tjänst. Det kan till exempel gälla städning i hemmet (skattepliktig tjänst) eller ögonlaseroperationer (skattefri tjänst). Vissa anställda i staten erbjuds en förmånsskattebil mot att de sänker sin kontanta bruttolön med bilförmånsvärdet (skattepliktigt). En annan form av löneväxling kan till exempel vara att den anställde avstår från en höjd bruttolön mot att istället få några extra semesterdagar.

Den lägre bruttolönen innebär att den anställde tjänar in mindre pension. Den anställdes totala intjänande av pension beror sedan på om löneväxlingen avser en skattepliktig eller inte skattepliktig tjänst. Avses en skattepliktig tjänst så beräknas skatt och sociala avgifter på det skattepliktiga beloppet och därmed tjänar den anställde in pension även på den skattepliktiga tjänsten. Är det en skattefri tjänst blir det dock ingen intjänad pension på den. Extra semesterdagar registreras i lönesystemet och påverkar sedan beräkning av semesterlöneskulden.

Vill ni läsa mer om löneväxling och andra förmåner hänvisar vi till Skatteverket.

2023-02-10
Senast uppdaterad:

Filtrering