Svar

ESV kan inte ge undantag från att deponerade medel ska placeras på räntebärande konto. En myndighet som önskar få något slags undantag från dessa regler måste vända sig till regeringen.

Enligt 3 kap. 4 § kapitalförsörjningsförordningen (2000:605) ska deponerade medel placeras på räntekonto, om inte särskilda skäl talar mot det. Med särskilda skäl avses främst vad som framgår av 8 § lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos en myndighet, det framgår av ESV:s allmänna råd till 3 kap. 4 § kapitalförsörjningsförordningen i Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd (ESVFA 2022:4) om kapitalförsörjning. Innebörden av den paragrafen är att om det kan antas att utbetalning kommer att göras inom två veckor från det att medlen sattes ned behöver de inte placeras på ett räntebärande konto.

Eftersom det är reglerat i förordningen hur deponerade medel ska placeras kan ESV inte ge något undantag. ESV kan inte heller besluta om att deponerade medel får placeras på icke räntebärande konto med stöd av särskilda skäl.

2023-02-22

Svar

Det är Skatteverket som ansvarar för de regler som finns om representation, om interna konferenser och kurser, och om gåvor till anställda. Frågor om dessa områden bör därför ställas till Skatteverket.

I anvisningarna till Baskontoplanen för statliga myndigheter beskrivs hur representation ska bokföras.

2023-02-23

Svar

Det är Riksarkivet som ansvarar för frågor som rör arkivering, bevarande och gallring.

I bokföringsförordningens 1 § framgår att bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation finns i arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446). Det är Riksarkivet som utfärdar föreskrifter till arkivförordningen (RA-FS).

I EA-regelverket finns arkivlagen, arkivförordningen och Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring och utlån av räkenskapshandlingar (RA-FS 2018:10). I bilaga till föreskrifterna finns en uppräkning av hur räkenskapshandlingar ska bevaras samt får gallras.

2023-02-23