Budgetprocessen – ett samspel mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna

Den statliga budgetprocessen kan beskrivas som de propositioner (den ekonomiska vårpropositionen, budgetpropositionen och ändringsbudgetar) som regeringen lämnar till riksdagen för beslut under ett budgetår. Processen omfattar också den beredning som föregår både propositionerna och de beslut som riksdag och regering fattar.

Budgetprocessen kan ses som en cykel som sträcker sig över flera kalenderår och som involverar riksdagen, regeringen och myndigheterna. Styrningen utgår från riksdagens och regeringens beslut i budgetprocessen. Samtidigt är myndigheternas rapportering underlag för nya beslut.

Samspelet kan förenklat illustreras på följande sätt.

Klicka här för att visa bilden i större storlek

Riksdagen beslutar om statens budget men regeringen styr myndigheterna

I slutet av ett kalenderår fattar riksdagen utifrån regeringens förslag i budgetpropositionen beslut om statsbudgeten för kommande kalenderår. Det sker genom beslut i två steg i november och december. I november fattar riksdagen beslut om utgiftstak och utgiftsramar för budgeten (det så kallade rambeslutet). I december beslutar riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde och sammanställer statens budget för nästa budgetår (beslut om budget).

När riksdagen har fattat beslut om budgeten kan regeringen besluta om den årliga styrningen i myndighetens regleringsbrev, som kompletterar den mer långsiktiga styrningen i myndighetens instruktion. Regleringsbrevet är en viktig utgångspunkt för myndighetens planering av den verksamhet som ska bedrivas under budgetåret.

I regleringsbrevet anger regeringen vilka anslag och hur stor del av ett anslag som en myndighet får använda, samt villkoren för användningen. I regleringsbrevet kan regeringen även besluta om uppdrag till myndigheten och begära specifik resultatinformation.

Redovisningen i staten är underlag till nya beslut

Redovisningen av tillgångar och resultat är en annan viktig del i budgetprocessen. Myndigheterna upprättar årligen årsredovisningar och budgetunderlag som utgör underlag för regeringens budgetering, uppföljning och prövning av verksamheten. I årsredovisningarna redovisar myndigheterna även sina resultat.

Regeringen lämnar i sin tur en årsredovisning för staten till riksdagen. Skrivelsen Årsredovisning för staten lämnas senast den 15 april och avser föregående budgetår. Regeringen lämnar dessutom i budgetpropositionen en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Det ger riksdagen tillgång till en resultatanalys av föregående år när den ska ta ställning till fördelningen av medel för kommande budgetår.

ESV följer varje månad upp utfallet på statens budget. Därmed går det att löpande följa utvecklingen av statens inkomster och utgifter under budgetåret. Uppföljningen baseras på det ekonomiska utfall som myndigheterna i den statliga redovisningsorganisationen rapporterar till statsredovisningen i statens informationssystem Hermes.

Regeringen redovisar också en uppföljning av den beslutade budgeten till riksdagen vid två tillfällen: i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen.

Budgetbesluten är en utgångspunkt för resultatstyrning och finansiell styrning

Statens budget utgör grunden för den finansiella styrningen av statens verksamhet under budgetåret. Budgetprocessen är utformad för att skapa en samlad process som gör det möjligt för riksdagen att få en helhetsbild av statens budget och den ekonomiska politiken. Regeringen lämnar förslag till budget och övriga finansiella befogenheter i budgetpropositionen. Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena och anvisar därefter medel på anslag. Tillsammans med ett omfattande regelverk utgör budgetbeslutet grunden för den finansiella styrningen i staten.

I budgetpropositionen finns också mål och prioriteringar för det kommande året. Riksdagens och regeringens övergripande mål är utgångspunkten för resultatstyrningen av den statliga verksamheten. I budgetpropositionen redovisar också regeringen resultat i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. Budgetpropositionen utgör därmed en viktig koppling mellan de framåtblickande och bakåtblickande aspekterna av resultatstyrningen i staten.

Jämställdhetsbudgetering

Enligt ett regeringsbeslut ska ett jämställdhetsperspektiv genomsyra den statliga budgetprocessen. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas på alla nivåer i budgetprocessen och att prioriteringar, vägval och tilldelning av resurser i största möjliga mån ska främja jämställdhet. Jämställdhetsbudgetering är en tillämpning av jämställdhetsintegrering i budgetprocessen.

Regleringen av budgetprocessen

Budgetprocessen regleras i regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen. I regeringsformen finns grundläggande bestämmelser om statens budget samt om riksdagens och regeringens befogenheter på finansmaktens område. I riksdagsordningen finns bland annat bestämmelser om budgetårets förläggning, vad som ska ingå i budgetpropositionen och indelningen av statens budget i utgiftsområden. Den reglerar också riksdagens beslut om statens budget.

Budgetlagen kompletterar de bestämmelser om statens budget som finns i regeringsformen vad gäller fördelningen av befogenheter mellan riksdag och regering. Av budgetlagen framgår de skyldigheter och befogenheter som regeringen har på finansmaktens område. Huvudsyftena med budgetlagen är att ge en sammanhållen och klar reglering på finansmaktens område samt att stärka budgetdisciplinen. Den ger även förutsättningar för ett effektivt beslutsfattande när det gäller resursfördelning och styrning av den statliga verksamheten.

Det finns också ramar och principer för hur den statliga budgetprocessen ska gå till i det finanspolitiska ramverket. I ramverket beskrivs bland annat de finansieringsprinciper respektive budget- och redovisningsprinciper som styr beredningen av budgeten.

Utöver regleringen i lagarna har regeringen beslutat att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra den statliga budgetprocessen på alla nivåer.