Ord och begrepp på ESV Forum
Analys
I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen avses förklarande resonemang om vad förändringar, skillnader och tillstånd kan bero på.
Anläggningstillgång
En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk.
Anslag
Anslag är medel på statens budget som riksdagen anvisar för ett visst ändamål och för viss tid och som regeringen disponerar och tilldelar en myndighet.
Anslagskredit
Anslagskredit är rätten för en myndighet att inom vissa gränser överskrida ett ramanslag.
Anslagspost
Anslagspost är en del av ett anslag som regeringen beslutar om för att styra användningen av anslagsmedlen.
Anslagsredovisning
Anslagsredovisning ingår i en statlig myndighets årsredovisning. Av anslagsredovisningen framgår utfall och tillgängliga medel på anslag, utfall och i vissa fall beräknade belopp på inkomsttitlar, tilldelat och ianspråktaget belopp på bemyndiganden och utfall för andra finansiella villkor som regeringen har angett.
Anslagssparande
Anslagssparande är outnyttjade medel på ett ramanslag som en myndighet inom vissa gränser får föra över till följande budgetår.
Ansvar inför regeringen
Ansvar inför regeringen är skyldighet för myndighetsledningen att se till att verksamheten fungerar på avsett vis.
Arbetsordning
Arbetsordning är närmare föreskrifter om organisering, arbetsfördelning, delegering, handläggning och former i övrigt för verksamheten.
Avgift
Ersättning som betalas för en specifik motprestation och som är avsedd att helt eller delvis täcka kostnaderna för att tillhandahålla denna. Avgiften är antingen offentligrättslig eller ersättning för frivilligt efterfrågade varor eller tjänster, så kallad uppdragsverksamhet.
Avgiftssamråd
Statliga myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet (utom affärsverk) är skyldiga att genomföra avgiftssamråd med Ekonomistyrningsverket.
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket är en post på balansräkningens tillgångssida som speglar den ekonomiska relationen mellan en statlig myndighet och staten. Posten utgör ett saldo mellan å ena sidan redovisning mot anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettobetalningar på statens centralkonto.
Bedrägeri
Se under oegentligheter.
Bedömning
I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen avses värdering eller omdöme, till exempel att myndigheten bedömer en redovisad förändring som bra eller mindre bra.
Beslut om statens budget
Riksdagens beslut om hur medel fördelas inom varje utgiftsområde i statens budget. Beslutet om statens budget är det andra av två beslut som riksdagen fattar om statens budget. Riksdagen beslutar om statens budget i december.
Beställningsbemyndigande
Beställningsbemyndigande är ett tillstånd som en statlig myndighet i vissa fall behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter efter innevarande budgetår.
Betryggande
Betryggande innebär att den interna styrningen och kontrollen ger trygghet åt myndighetsledningen att myndigheten utför uppgifter, genomför uppdrag och uppnår mål effektivt, enligt gällande rätt, med god hushållning och med rättvisande redovisning.
Bidrag
Bidrag är ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation.
Brist
Brist innebär att den interna styrningen och kontrollen inte fungerar betryggande och kännetecknas av kvalitetsmässig svaghet eller otillräcklighet. Exempel är att riskanalys, kontrollåtgärd eller uppföljning inte har utförts på ett betryggande sätt.
Bruttoredovisning
Med bruttoredovisning menas att utgifter och inkomster redovisas i statens budget.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Budget som ingår i regleringsbrevet och där regeringen anger hur en avgiftsbelagd verksamhet ska delas in och som anger verksamhetens beräknade intäkter och kostnader.
Budgetprocess
Budgetprocessen är processen för att ta fram, genomföra och följa upp statens budget. Genom budgetprocessen beslutar regering och riksdag vilken verksamhet staten ska bedriva och vilka resurser som ska anslås.
Budgetunderlag
Budgetunderlaget är ett dokument som myndigheterna varje år ska lämna till regeringen med förslag till finansiering av deras verksamhet för de tre kommande räkenskapsåren. Underlaget ligger till grund för regeringens arbete med statsbudgeten och regleringsbreven.
Direkt kostnad
En kostnad som direkt i redovisningen hänförs till en viss vara eller tjänst.
Dispositionsrätt till avgiftsinkomster
Dispositionsrätt till avgiftsinkomster medför rätten för en statlig myndighet att använda avgiftsinkomster för att täcka kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten.
Donation
En donation är likvida medel eller andra tillgångar som mottas utan krav på motprestation eller särskild förmånsställning.
Donationskapital
Donationskapital är medel som en statlig myndighet har tagit emot genom gåva eller testamentsförordnande och där givaren har ställt som villkor att medlen inte får förbrukas.
Effekt
Utfall som har inträffat efter en vidtagen åtgärd, som annars inte skulle ha inträffat och som kan isoleras från andra faktorer som också kan påverka utfallet.
Effektivitet
Effektivitet är relationen mellan resultat, kvalitet och de resurser som används i en verksamhet. Det kan mätas i statlig verksamhet exempelvis genom uppnådda effekter i relation till använda resurser, utifrån relationen mellan kostnad och kvalitet eller genom grad av måluppfyllelse.
Effektmål
Mål som avser förändringar eller tillstånd utanför myndigheten och som åtgärder i staten förväntas bidra till.
Effektorienterad redovisning
En effektorienterad redovisning är en redovisning i förhållande till effektmål.
Ekonomisk händelse
Ekonomisk händelse är alla förändringar i storleken och sammansättningen av tillgångar, skulder eller kapital som beror på ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder.
Ekonomisk livslängd
Den tid man räknar med att en tillgång är ekonomiskt lönsam. Avskrivningstiden är normalt lika lång som den ekonomiska livslängden.
Ekonomisk styrning
Ekonomisk styrning är ett sätt för politiken att styra statlig verksamhet för att förverkliga politiken, upprätthålla grundläggande värden och generera beslutsunderlag. Resultatstyrning, finansiell styrning, intern styrning och kontroll samt internrevision är delar av den ekonomiska styrningen i staten.
Ekonomiskt mål
Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet talar om hur stor del av kostnaderna för en viss verksamhet som avgifterna ska täcka.
Fast och rörlig kostnad
En rörlig kostnad varierar med förändringen i producerad volym, medan en fast kostnad är opåverkad vid förändring av verksamhetsvolymen inom ett visst intervall.
Finansiell styrning
Finansiell styrning är fastställande av ekonomiska ramar för en verksamhets resursförbrukning.
Finansmakten
Finansmakten är riksdagens rätt att besluta om statens inkomster och utgifter.
Full kostnadstäckning
Full kostnadstäckning är ett ekonomiskt mål som innebär att samtliga med en verksamhet direkt eller indirekt förenade kostnader på några års sikt ska täckas av avgiftsintäkter.
Fördjupad prövning
En bestämmelse i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att myndigheten efter beslut av regeringen ska utvärdera sin egen verksamhet.
Förvaltningsanslag
Anslag för förvaltningsändamål, informellt så kallade förvaltningsanslag, är anslag som i huvudsak avser förvaltningsutgifter.
Förändringsledning
Förändringsledning är ett strukturerat arbetssätt för att skapa en förflyttning av en organisation från nuläge till nyläge med hänsyn tagen till både människor och den nytta den vill uppnå.
God internrevisionssed
Med god internrevisionssed menas att internrevisorn med yrkesmässiga revisionsmetoder har skaffat sig tillräckliga underlag för sina iakttagelser och rekommendationer.
God internrevisorssed
Med god internrevisorssed menas att internrevisorn följt de grundläggande värderingar och principer som utgår från etiska och yrkesmässiga krav.
Hermes
Hermes är ett gemensamt informationssystem för Regeringskansliet och myndigheterna i den statliga redovisningsorganisationen.
Horisontell styrning
Horisontell styrning används för att beskriva styrning som spänner över flera politikområden. Grundtanken är att den ska påverka verksamheten i flera myndigheter och regelområden. Horisontell styrning kräver ofta samverkan och samråd mellan myndigheter.
Hushålla
Hushållning med statens medel innebär att myndigheten använder resurser på ett kostnadseffektivt sätt utan att göra avkall på författningsenliga regler och att man upprätthåller god kvalitet. I staten ska även hög effektivitet eftersträvas.
Indirekt kostnad
En indirekt kostnad är en kostnad som inte direkt i redovisningen hänförs till en viss vara eller tjänst, exempelvis kostnader för lokaler.
Individbaserad statistik
Individbaserad statistik är statistik som direkt eller indirekt rör fysiska personer.
Indragning av anslag
Indragning av anslag är en minskning av tilldelade medel på ett anslag.
Inkomst
Inkomst är den ersättning myndigheterna får för sina prestationer.
Inkomsttitel
Inkomsttitel är en post på inkomstsidan på statens budget där statliga myndigheter redovisar inkomster som de inte får disponera. En inkomsttitel kan underindelas i undertitlar och delundertitlar.
Innovation
En innovation i offentlig verksamhet är när man tar fram och inför nya produkter, processer, tjänster, samverkansformer, synsätt eller metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet.
Inomstatliga transaktioner
Inomstatliga transaktioner är kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter som ingår i den för årsredovisningen beslutade avgränsningen av staten.
Insynsråd
Insynsråd är ett råd som regeringen väljer att inrätta i vissa enrådighetsmyndigheter, vanligtvis då insyn är särskilt angeläget för medborgarna. Rådet har till uppgift att utöva insyn och ge råd till myndighetschefen, men saknar beslutsbefogenheter.
Intern miljö
Intern miljö utgörs dels av hur myndigheten är organiserad, dels av den kultur som råder inom myndigheten. Den interna miljön utgör myndighetens interna förutsättningar att fullgöra sina uppgifter, uppnå verksamhetens mål och uppfylla kraven i 3 § myndighetsförordningen.
Intern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll är en myndighets lednings process eller system som syftar till att en statlig myndighet med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål och uppfyller kraven i 3 § myndighetsförordningen så att myndighetens ledning kan ta ansvar för verksamheten inför regeringen.
Internrevision
Internrevision är inom staten myndighetsledningens funktion för att självständigt, utifrån en analys av myndighetens risker, granska och utvärdera myndighetens interna styrning och kontroll.
Intäkt
Intäkt är periodiserad inkomst, det vill säga inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad.
Jämställdhetsbudgetering
Jämställdhetsbudgetering kan beskrivas som jämställdhetsintegrering tillämpat på budgeteringen. Det innebär att resursfördelningen och dess konsekvenser analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv och att inkomster och utgifter vid behov justeras för att främja jämställdhet.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla beslut, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet.
Jämställdhetsstatistik
Jämställdhetsstatistik är statistik som beskriver samhällsutvecklingen ur ett jämställdhetsperspektiv. Statistiken visar situationen för kvinnor och män, flickor och pojkar, inom ett stort antal områden.
Kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt
Kompensationsrätt för ingående mervärdesskatt innebär rätt att få ersättning för utgifter för ingående mervärdesskatt på inköp av varor eller tjänster.
Konsekvensanalys
Konsekvensanalys är en analys av konsekvenserna av ett förslag. Konsekvensanalysen är ett av de senare stegen i konsekvensutredningen. Konsekvensanalysen kan till exempel handla om att fördjupa eller bredda analysen avseende konsekvenser för inkomstfördelning, miljö eller jämställdhet.
Konsekvensutredning
Konsekvensutredning är ett strukturerat sätt att utreda och redovisa hur nya eller ändrade regler påverkar olika aktörer och samhället som helhet.
Kontoplan
Kontoplanen anger hur ekonomiska händelser klassificeras i bokföringen.
Korruption
Korruption är utnyttjandet av en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Det kan vara såväl olagliga handlingar som olämpligt agerande.
Kostnad
Kostnad är värdet av resurser som myndigheten har förbrukat. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift.
Kvalitet
Kvalitet är en egenskap hos en tjänst eller vara och kan betraktas på olika sätt beroende på var i processen man befinner sig och vem man är.
Könsuppdelad statistik
I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen avses uppdelning efter kön av den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen.
Leasing
Leasing innebär rätten att på avtalade villkor och under en avtalad period använda en tillgång mot att en avgift betalas.
Ledningsform
Hur regeringen har valt att organisera ansvar inför regeringen, till exempel styrelsemyndighet eller enrådighetsmyndighet.
Ledningssystem
Ledningssystem är formerna för att styra och kontrollera verksamheten genom planering, genomförande, uppföljning och utveckling.
Lånemodell
Lånemodellen innebär att statliga myndigheter ska finansiera anskaffning av anläggningstillgångar som används i den egna verksamheten med lån i Riksgäldskontoret.
Låneram
Låneram är det högsta belopp som en statlig myndighets totala skuld till Riksgälden avseende lån till anläggningstillgångar får uppgå till.
Medgivet överskridande
Medgivet överskridande är en rätt för en statlig myndighet att i kraft av ett särskilt regeringsbeslut få överskrida ett tilldelat ramanslag.
Myndighetsdialog
Myndighetsdialogen är det möte som sker varje år mellan företrädare från regeringen och Regeringskansliet och en myndighets ledning. I myndighetsdialogen diskuteras myndighetens verksamhet, resultat och fortsatta inriktning.
Myndighetsledning
Myndighetsledning bestäms av den ledningsform som regeringen beslutar för att styra myndigheten. En myndighet kan ledas av en myndighetschef, en styrelse eller en nämnd.
Mål
Önskade tillstånd eller inriktningar. Tillståndsmål kan vara nåbara en viss tid eller visionära och obestämt nåbara. Inriktningsmål avser förändringar (öka, minska, förbättra) och är därför inget som ska kunna uppfyllas i samma mening som nåbara tillståndsmål.
Nollalternativet
Nollalternativet är en central del i en konsekvensutredning. Det är en beskrivning av hur situationen ser ut idag och hur den kan förväntas förändras framöver om det inte vidtas några ytterligare åtgärder.
Nulägesbeskrivning
En nulägesbeskrivning är den del av konsekvensutredningen som beskriver det problem som ska lösas. Den inkluderar en motivering till varför förslaget tas fram samt en redogörelse för omfattningen av problemet, inklusive vem, vad eller vilka som berörs och på vilket sätt.
Nyckeltal
Nyckeltal är jämförelsetal som mått på (den ekonomiska) situationen i en myndighet som möjliggör jämförelser över tid och mellan myndigheter. Exempel på nyckeltal är andel sjukskrivna, personalomsättning eller handläggningstider.
Nämndmyndighet
Nämnden är myndighetens ledning och ansvarar kollektivt inför regeringen för verksamheten. Regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter i en nämnd.
Nödvändig åtgärd
Nödvändig åtgärd är vad myndigheten beslutar om för att hantera en väsentlig risk så att den kan accepteras i verksamheten.
Oegentlighet
Oegentlighet är avsiktliga fel i ärendehandläggning eller annan förvaltning.
Offentligrättslig avgift
Offentligrättslig, tvingande eller belastande avgiftsbelagd verksamhet har följande kännetecken. Avgiften innebär ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden, vilket innebär att avgiften nästan uteslutande tas ut av företag och hushåll.
Omsättningstillgångar
En omsättningstillgång är en tillgång avsedd att omsättas i verksamheten, till exempel varulager, kundfordringar, kassa.
Periodavgränsningspost
Periodavgränsningspost är en skuld- eller fordringspost som periodiserar utgifter och inkomster till kostnader och intäkter vid bokslut.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) respektive då prestationen utförts (intäkt).
Prestation
Prestationer i statsförvaltningen är det som statliga myndigheter har levererat, till exempel utbildningar, rådgivningar, granskningar och beslutsunderlag. Till prestationer räknas även beslut om ärenden, det vill säga myndighetsbeslut som rör den enskilde.
Prestationsmål
Mål som avser vad som ska levereras eller hur mycket som ska levereras.
Prisdifferentiering
Prisdifferentiering innebär att olika pris tas ut för en viss prestation främst beroende på att olika kunder orsakar olika kostnader.
Prisdiskriminering
Prisdiskriminering innebär att olika pris tas ut av olika kunder eller kundkategorier trots att kostnaderna är desamma.
Ramanslag
Ramanslag är anslag på statens budget till vilket anslagskredit och anslagssparande är kopplat.
Rambeslut
Rambeslut är riksdagens beslut om utgiftstak och utgiftsramar för budgeten. Rambeslutet är det första av två beslut som riksdagen fattar om budgeten. Riksdagen fattar rambeslutet i november.
Regleringsbrev
Regleringsbrev är ett årligt regeringsbeslut som reglerar resurstilldelning och formulering av uppdrag till en myndighet. Brevet anger även villkor för användningen av anslagen och krav på återrapportering. Regeringen kan även besluta om ändringar i regleringsbrevet under året.
Resultat
Resultat av statlig verksamhet är prestationer och effekter. I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen ingår också kvalitet, styckkostnader och utfall i förhållande till effektmål.
Resultatindikator
Mått eller klassificering som representerar det som ska följas upp. Används vanligen för att samla in data i förhållande vaga begrepp, till exempel effektmål och kvalitet.
Resultatredovisning
Med redovisning av resultat avses i första hand redovisning av prestationer, kvalitet, styckkostnader, utfall i förhållande effektmål, tidsserier, bedömningar, analyser och könsuppdelad statistik.
Rimlig säkerhet
Rimlig säkerhet är ett begrepp som används inom intern styrning och kontroll. Rimlig säkerhet innebär att en ändamålsenligt utformad och väl införd process för intern styrning och kontroll inte kan garantera fullständig säkerhet.
Riskacceptans
Med riskacceptans menas den övergripande nivå på eller kategori av risker som är godtagbara för verksamheten.
Riskanalys
Riskanalys inom intern styrning och kontroll är samordnade aktiviteter för att identifiera händelser som utgör ett hot, värdera dessa och välja om och hur dessa ska hanteras.
Riskhantering
Riskhantering är en central del av en myndighets interna styrning och kontroll. Riskhantering består av riskanalys, åtgärder och uppföljning.
Räntekonto
Räntebelagt konto med kredit i Riksgäldskontoret som en statlig myndighet har tillgång till för de medel som myndigheten disponerar i den egna verksamheten, det vill säga inkomster från förvaltningsanslag, avgifter, bidrag, med mera.
Räntekontokredit
Räntekontokredit är kredit knuten till räntekontot som en statlig myndighet inom vissa ramar får använda för att finansiera rörelsekapital. Det ska inte förväxlas med anslagskrediten på ramanslagen.
Rättvisande bild
I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen avses att informationen motsvarar principerna tillförlitlighet, relevans, jämförbarhet, begriplighet och transparens.
Sakanslag
Anslag för sakändamål, informellt så kallade sakanslag, är de anslag som är avsedda att finansiera andra utgifter än förvaltningsutgifter
Samarbete
Samarbete syftar på samordnande och samverkande mellan myndigheter som syftar att tillvarata de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten för helhet. Övergripande innebär det att myndigheter tar hjälp av varandra för att bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt.
Samhällsekonomisk analys
En samhällsekonomisk analys behandlar inte finansiella effekter utan fokuserar på alla positiva och negativa reala effekter.
S-koder
De koder som de statliga myndigheterna använder när de rapporterar sitt ekonomiska utfall till statsredovisningen.
Statskapital
Statskapital är det kapital som tillförts från anslagsmedel eller som genom särskilt beslut tillförts från annan kapitalpost.
Styrelse
Styrelsen är den högsta ledningen i styrelsemyndigheter. Styrelsen har det fulla ansvaret för verksamheten.
Styrelsemyndighet
Styrelsemyndighet är en myndighet som har en styrelse som högsta ledning. Styrelsens ledamöter utses av regeringen. Myndighetschefen får inte vara ordförande eller vice ordförande i en styrelsemyndighet.
Styrmedel
De verktyg som det offentliga kan ta i anspråk för att påverka olika aktörers agerande i en
riktning som är gynnsam för uppfyllandet eller närmandet av specifika mål. Styrmedel kan delas in i en rad olika kategorier, exempelvis juridiska, ekonomiska, informativa, nudging, organisatoriska och samhällsplanerande.
Styrning
Styrning påverkar organisationer och individer att utföra uppgifter och nå mål. Till det kan olika styrmedel användas.
Systemsynsättet
Systemsynsättet är ett perspektiv på styrningen av verksamheten som utgår från en helhetssyn och som handlar om att se verksamheten i relation till övriga delar av den egna myndigheten, andra offentliga organisationer eller hela samhällsystemet.
Säkerställa
Säkerställa är att ombesörja fortsatt existens av (en betryggande intern styrning och kontroll). Exempelvis systematisk och regelbunden uppföljning och bedömning av att riskerna är aktuella och åtgärderna ändamålsenliga.
Tillitsbaserad styrning
Styrning som bygger på de kunskaper och erfarenheter som finns i förvaltningen.
Underskott
Med underskott menas att intäkterna understiger kostnaderna.
Upp till full kostnadstäckning
Det ekonomiska målet upp till full kostnadstäckning innebär att full kostnadstäckning är taket för prissättningen, medan det inte finns något golv. Myndigheten bestämmer om avgifterna helt eller bara delvis ska täcka kostnaderna eller om rentav ingen avgift alls ska tas ut.
Uppbörd
Uppbörd är en betalning som statlig myndighet mottar för statens räkning och där myndigheten överför pengarna till statens centralkonto utan att disponera dessa.
Uppdragsverksamhet
Uppdragsverksamhet är avgiftsbelagd verksamhet som inte är offentligrättslig, utan hör till regeringens så kallade restkompetens. Den kännetecknas av att regeringen har rätt att besluta om att avgiften ska införas.
Uppföljning
Insamling och bearbetning av data om något för att ta reda på om detta något blev som det var tänkt.
Uppgift
Uppgift är något en myndighet ska göra. En myndighets uppgift framgår av en instruktion som är fastställd av regeringen och kan handla om organisation, mandat, ansvar, åtagande, arbete, information, samverkan, upplysning och data.
Utbetalning
Se kostnad.
Utfall
Insamlade data om ett tillstånd eller en förändring.
Utgift
Se kostnad.
Utvärdering
En noggrann efterhandsbedömning av en verksamhet och dess resultat.
Verksamhet
Verksamhet är det fortlöpande arbete som utförs i en organisation. Med statens verksamhet avses sådan verksamhet som sköts av regeringen, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen.
Verksamhetskrav
Verksamhetskraven är de krav som regeringen ställer i 3 § myndighetsförordningen om att myndighetens verksamhet ska bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och att verksamhet ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetslogik
Modell som beskriver och länkar samman en verksamhets förutsättningar, genomförande och förväntade resultat, särskilt med betoning på de tänkta effekterna.
Verksamhetsområde
I sammanhanget att redovisa resultat i årsredovisningen avses att resultatredovisningens huvuddel (om ärenden, måluppfyllelse, effektresonemang m.m.) delas in i verksamhetsområden eller motsvarande. Det görs bland annat för att fördela totala kostnader.
Verksamhetsplan
Verksamhetsplanen visar vad myndighetsledningen vill myndigheten ska göra för att utföra uppgifter och uppdrag samt uppnå de mål som regeringen har satt upp för myndigheten. Det är myndighetens ledning som beslutar verksamhetsplanen.
Verksamhetsstyrning
Verksamhetsstyrning är samtliga åtgärder som en myndighets ledning på olika nivåer använder för att uppnå ett visst resultat. Styrningen bygger på ett samspel mellan organisationen, medarbetarnas roller och ansvar, och myndighetens värderingar, verktyg och rutiner för att driva insatser i önskad riktning.
Väsentlig risk
Väsentlig risk inom intern styrning och kontroll innebär att en omständighet kan inträffa som medför att myndigheten inte fullgör sina uppgifter, uppnår verksamhetens mål eller uppfyller kraven i 3 § myndighetsförordningen.
Årsredovisning
Årsredovisningen för en statlig myndighet lämnas till regeringen och består av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys, sammanställning av väsentliga uppgifter och noter.
Överskott (avgifter)
Med överskott menas att intäkterna överstiger kostnaderna.